Part two
Surt hoppade Alphonse in i baksätet med Tony, Roy och Edward.
Stämningen var väldigt spänd i bilen när jag startade den och körde vidare på vägen. Regnet hade fryst och graderna sjunkit mer än innan och regnet som slagit ner förut hade förvandlats till snö men hastigheten av nederbörden hade ökat.
Jag körde inte fullt lika snabbt nu när vi var två för många i bilen och det var halt så höll mig i 105 km i timmen som nu verkade krypa fram i jämfört med de 160 vi körde i innan.
Jag hörde hur de runt om kring mig började gnabba med varandra så fort jag börjat gasa men orkade inte riktigt bry mig istället koncentrerade jag mig på vad som hände på radion och den tysta konversionen mellan Tony och Roy som de hade under allt tjafsande mellan brödrarna och mellan Niko och Riaz.
Jag såg gula blinkande ljus igen precis likadana som de jag sätt tidigare som visade att det snart skulle komma en av fart, ju närmre jag kom ju starkare blinkade lamporna och jag började känna hur däcken börja tappa fästet precis som om det blivit vattenplaning eller liknande fast det syndes inte något på vägen som blivit annorlunda.
- Det var som om vägen hade bestämt sig för att få oss att glida och få spinn på bilen. Hörde jag Roys röst berätta för Tony
- Är du säker på att det bara inte var Al som tappade kontrollen för att han körde för snabbt? Svarade Tony med en aning skeptisk ton
- Ni körde lika snabbt som vi gjorde och ni såg inte ut att ha några större problem mer än att se till så ni inte krockade med oss. Dessutom så är Al gammal gokart och driftar förare och har kört i snabbare hastighet med värre väder tillstånd. Sa sen Roy som svar
- Så det du menar är att på något sätt vägen gjorde något som gjorde så att ni tappade fästet om vägen? Tonys röst tappade lite av tonen men hade även lite svårt för att tro de ord som han hörde.
- Nästan men det var mer som om det var något spökaktigt, jag vet att det låter svårt att tro på med spöken men det är det ända sättet jag kan förklara det på. Sa han
Mer än så han jag inte höra fören det kom ut ett väldigt skrikande och skärande ljud från radion som störde in i allas konversioner så att alla tystnade, jag tryckte på knappen som stängde av radion och tittade lika förvånat som alla andra på radion när ljudet fortsatte att låta.
Sen som om taget ur Roys ord började bilen att glida och jag förlorade greppet över vägen så vi gled ut mot diket, men precis i sista sekunden innan vi var nere fick jag fram två hjälpande händer som hjälpte mig dra upp bilen.
Jag tvär bromsade väl uppe på vägbanan igen och knäppte av mig bältet samtidigt som jag drog handbromsenoch sträckte mig över till Niko och Riaz dörr för att ta fram plastskrapan som låg där och med hjälp av den drog jag loss radion och kastade ut den genom fönsterrutan så det tystnade.
Tysta satt vi i bilen och bara tittade på varandra några minuter och njöt av tystnaden som kommit.
- Vad hände Ellinor? Frågade Alphonse som var först av att bryta tystnaden
- Jag vet inte bilen förlorade bara greppet och om det inte skulle varit för din hjälp skulle vi varit i diket. Svarade jag och vände mig om så jag kunde se honom
- Det var tungt precis som om du inte gjorde något emot det eller som om du motarbetade mig. Men det var inte riktigt det jag menade hur kom skrikandet även om radion var av?
Och som om det var en trigger så kom det skrikande ljudet igen och bilen började spinna även om jag inte rörde något och handbromsen låg i, och bensinmätaren sjönk som att jag läckte bensin.
”POWH”
Bilen snurrade ett sista varv sen stannade den och blev still.
- Helvete, vad fan var det? Ellinor! Skrek Riaz som slitits framåt med Niko i knäet mot instrumentbrädan
- Jag rörde inte pedaljävlarna. skrek jag tillbaka
Jag öppnade bildörren och hoppade ut i det snö yrande vädret för att se vad som orsakat smällen.
Jag såg hur mitt ena bildäck där fram var helt sönder slitet, när jag gick för att titta till däcken där bak såg jag något som blänkte lite längre bort på vägen där vi nyss kört.
Jag kollade mig för snabbt efter bilar innan jag små joggade bort för att kolla vad det var, innan jag hann fram hörde jag hur en bildörr öppnades och smälldes igen och sen fotspår i snön bakom mig.
Jag vände mig om bara för att se Niko i sitt blodröda hår komma stampande bakom mig, sen stannade jag upp vid en…