thekingandqueen

TONY

*Knack, knack*

Med ett ryck vaknade jag ur min dröm, det var mörkt på rummet där jag var och jag kunde känna hur ett varmt föremål vara pressad mot mitt bröst och hur min arm lyftes upp och ner.

*Knack, knack*

Jag lyfte armen för att gnugga sömnen ur ögonen, men jag hörde genast ett anklagande ljud och föremålet pressade sig närmre mig i hopp om att söka varme.
Jag tittade och såg hur ett vinrött hårsvall täckte ett ansikte och jag mindes hur Ellinor igår bett mig om att sova med henne i samma säng. Jag la snabbt ner min arm om henne igen och grävde sen ner mitt ansikte i hennes hår och hon suckade djupt i sömnen.

-          Jag hoppas att ni är anständigt påklädda för vi ska ha morgon möte här inne nu. Hörde jag en röst säga när dörren in till oss öppnades och jag kom ihåg vad som väckt mig
-          VAFAN! Säg inte att du har haft sex med min syster Tony! Skrek Riaz och Ellinor satte sig upp i en chock av den plötsliga ljud ändringen.
-          Här kommer vi med frukost på sängen till er, visst är vi gulliga. Sa Niko och satte sig ner på fotänden av sängen.
-          Höööm, suckade Ellen och  sträckte på sig så att täcket kasade ner, sen la hon sig ner igen på magen och begravde huvudet i kudden
-          Jag får en konstig känsla av att vilja spöa skiten ur dig nu Tony, jag vet inte varför. Sa Riaz och tittade med en mörk blick på mig.
-          Ta´t lugnt. Vi har inte haft sex, vi har bara delat säng. Sa jag och satte mig upp.
-          Storebror med fem minuter, du har inte med saken att göra vem jag har sex med eller inte. Mest inte när du och Niko har haft sex inatt. Sa Ellinor i kudden och drog upp täcket över sin kropp
-          Du är allt lite läskig på att veta saker utan att fråga snygging. Skrattade Niko

Riaz slog sig ner med en mystisk blick på sängen bredvid Niko och tog en macka ur högen av mat hon dumpat på sängen.

-          Om detta ska vara ett morgon möte, vart är då de andra killarna? Frågade jag och tag en macka jag med
-          Vi trodde att de skulle vara här redan, vi pratade om att vi skulle ses här inne vid denna tid och äta frukost tillsammans på er säng.  Svarade Niko och slog Ellen för att hon inte skulle somna om
-          Men de är inte här inne, om ni märker det. De kanske var för dumma i huvudet för att fatta vad ni berättade för dem. Sa Ellen och satte sig upp

Vi alla tre började skratta åt hennes morgon frisyr. Hennes hår stod på ett väldig knullrufsaktikt sätt inte ens när hennes ögon svartnade kunde vi sluta att skratta så söt hon såg ut.

-          Nu tycker jag bara att ni är elaka mot mig. Sa Ellinor surt och lämnade sängen och gick mot dörren ut från hotellrummet.

Vi hörde att dörren öppnades, sen hörde vi ett suckande och Ellinor kom in igen. Hon ställde sig vid fotändan av sängen och tittade på oss med armarna i kors så de döljde  hennes marinblå bh.

TONY

Jag hörde hur Ellinor frågade om jag inte istället kunde sova med henne i hennes säng och vände mig om mot henne och såg att hon tittade på mig frågande och sen gäspade hon igen.

-          Jag trodde att du redan sov. Viskade jag åt henne och reste täcket och kröp ner i sängen med henne.

Jag hoppade in mot mitten så att jag låg bredvid och la min arm runt nacken på henne och väntade lite halvstelt på hennes reaktion. Hon svarade med att lägga sin arm runt min bröstkorg och placerade mjukt sitt huvud på min axel och suckade djupt.
Hon tryckte sin kropp upp mot min och jag kunde känna hennes kalla hud rakt mot min, inget tyg av en tröja eller liknande.
Jag la min andra arm runt om hennes rygg och jag kunde känna hettan spridas i min kropp när jag höll om henne så nära mig.
Ellinors andning blev tyngre och jag visste i samma ögonblick att hon somnat och jag gav henne en puss mitt på huvudet och la mig tillrätta för att sedan stänga ögonen och försvinna in i drömmarnas värld.

NIKO

Efter vi fått Ellinor att gå med på att lägga sig så gick jag med killarna mot vår korridor som låg på ett annat ställe än deras.
Ingen av killarna verkade oroa sig om vad som pågick på hotellet och jag började undra vad det va Ellinor hittat när hon skrek och Tony bestämt sig för att få ut oss båda innan jag hann se det med.

-          Ingen som tyckte det verkade lite skumt med Ellinors beteende? Frågade Ed innan jag och Riaz gick in på vårt rum
-          Men Ed, det är inget att oroa sig över… Ellen är, har och kommer alltid vara riktigt skum. Sa Al och ett lågt morrande kom från Riaz
-          Skulle jag inte varit så jävla trött, så skulle jag dödat dig. Röt Riaz och tog ett steg bort från dörren mot Al
-          Riaz Markensson! Sa jag och la båda mina händer på hans bröstkorg och puttade in honom på rummet och stänge dörren om oss.

Jag kom ut från badrummet i mina trosor och min BH och såg att Riaz hade slängt sig tvärs över den gemensamma sängen vi fick dela.
Han lag klädd i bara kalsonger och hans ryggmuskler såg väldigt stora och vältränade ut i det dunkla ljuset från nattduksbordslampan.
När jag kände att jag börja dregla lätt så harklade jag mig och Riaz rullade över på sidan och tittade på mig med sina havsblå ögon medan hans vältränade överkropp syntes.
För att inte risken att jag skulle börja dregla över hans kropp så sa jag:

-          Varför har vi bara en säng?

Han reste sig upp sittandes på sina knän och tog tag om min handled och drog mig mot sin kropp och viskade i mitt öra

-          Jag vet att du är lika sugen på att ha sex som jag är.

Jag kände hur min kropp tog initiativ som svarade på hans påstående utan att ha kopplat upp till hjärnan.
Mitt hjärta började banka snabbare och mina händer smekte hans ryggmuskler medan jag tryckte mig närmre hans kropp.
Hans läppar började smeka min nacke medan han med vana händer knäppte upp min BH lite väl snabbt. När mina bara bröst trycktes mot hans så gav jag ifrån mig en djup suck av välbehag och hans läppar pressades hårdare mot mig och jag vältes bakåt i sängen med honom över mig.
Väl liggandes så pressade han sin kropp mot min så mycket det bara gick och jag kunde till mitt behag känna hur det växte innanför hans kalsonger och jag kände mer iver, mina händer smekte hans rygg ner mot kalsonglinningen och jag lät min ena hand glida in på insidan av kalsongerna och greppade tag om hans ena skinka.
Luften gick ur mig när han hastigt flyttade sina händer från att smeka mina bröst till att med ett hårt grepp om mina handleder förflytta mina armar och händer ovanför huvudet på mig.
Han satte sig gränsle över mina höfter och lutade sig mot nattduksbordet, med hans ena hand höll han fast mina armar medan han med andra letade efter något i lådan. Han slutade upp med letandet och fick ett leende på läpparna som blottade hans raka fina vita tänder och han drog upp ett par handbojor och med vana snabba rörelser hade han lyckas kedja fast mig i sänggaveln.
Hans läppar mötte mina och jag bet tag om hans underläpp, när han reste ansiktet så våra läppar inte längre var mot varandra så försökte jag dra loss mina händer för att pressa ner han så våra läppar skulle mötas igen, men det funka inte så istället försökte jag resa mig upp sittandes men han pressade hårt ner mig på min rygg igen.
Istället för att möta mina läppar igen, som hungrade efter mer, så kysste han mig ner längst med halsen och ner på mina bröst. Plötsligt hördes det ett slitandes tygljud och jag såg hur mina spetstrosor slängdes iväg, sen kände jag hur hans händer började smeka mig på innerlåren medan hans läppar sökte sig ner åt över min mage.
Min andning blev genast mycket tyngre och när hans läppar nådde nederdelen av min mage gav jag ifrån mig ett ljudligt knyst och jag kände hur han log innan han slutade helt med allt.

-          Du vet att jag skulle kunna lämna dig här just nu och du skulle inte kunna göra någonting åt det. Sa han lågt med hes röst
-          Det skulle du aldrig vågat, och jag kan ju säga att du inte vill det. Fnissade jag och tittade ner på hans paket som pressades mot kalsongtyget.

Kalsongerna åkte snabbt av och han pressade sin kropp mot min igen och han placerade ansiktet mitt ovanför mitt och hans blick mötte min igen och jag kunde se hur mycket lust det fanns där. Jag sträckte på halsen uppåt och kysste honom hårt på munnen innan jag lutade min kind mot hans så min varma andedräkt blåstes på hans öron. Jag bet tag i hans öronsnibb och suckade djupt av vällust en gång till och jag kände hans händer greppa tag hårt på sidorna av min kropp när han trängde sig in.

ELLINOR

-          AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHH! Jag hade stannat efter jag sprungit iväg och stirrade på något som dinglande från taket.
-          ELLINOR! Hörde jag hur både Niko och Tony ropade efter mig och kom snabbt upp bakom mig.

Jag tog ett steg bakåt och backade in bakom Tony och tog ett fast grepp om hans tröja. Jag kunde se hur han riktade blicken fram mot det jag sätt och han tog ett steg bakåt och föste samtidigt in Niko bakom sig.
Utan att ha kollat ställde sig Niko frivilligt bakom honom och flätade ihop sin hand i min och jag kunde känna hur det sved till men för tillfället var jag väldigt glad att ha henne och Tony hos mig.
Tony började röra sig åt mot väggen med oss bakom sig och tog sig beskyddande runt om hindret innan han tog tag om min hand och drog både mig och Niko efter sig när han sprang.
Han stannade inte fören vi stod ute i receptionen igen och var omringad av de andra killarna som hade samlats runt oss när de såg Tony komma springandes med oss.

-          Jag ska ut här ifrån, sa jag och sprang bort mot dörren ut.
-          Ellen, du vet att dörren inte går att öppna, vi är fast här så länge snön är kvar. Sa Riaz och tog tag om min midja för att stoppa mig
-          Riaz, du såg inte vad vi nyss såg! Jag vill inte vara kvar här, jag ville inte ens komma hit från alldra första början. Jag slet mig ifrån greppet Riaz hade om mig och tittade surt på dem alla
-          Hon har rätt, ni såg inte det vi nyss såg. Men du behöver inte vara rädd Ellinor, inte så länge vi är här. Sa Tony och tog ett steg fram mot mig

Jag tittade på honom när han tog sitt steg mot mig precis som om han inte ville skrämma mig. Jag funderade på att ta ett steg bak samtidigt som han rörde sig mot mig men bestämde mig istället för att ta ett steg mot honom istället.
När han såg det så gick han den sista biten mot mig och la armarna om mig och tryckte mig emot sin kropp.

-          Det börjar bli sent, vi alla går och lägger oss, vi träffas här imorgon och bestämmer hur vi ska göra. Sa Al och gäspade.
-          Jag är inte trött,  jag vi…
-          Ellen, jag håller för en gångs skull med Al här. Låt oss sova på saken, vi tänker bättre när vi sovit. Sa Tony och började fösa mig bort mot vårt rum

Jag lät mig föras bort till mitt och Tonys rum mot min vilja, och jag kunde se hur Niko och Riaz började små tetas påvägen mot deras rum och jag kände ett tryck av lugn när jag såg hur de fortfarande betedde sig normalt.
När vi kommit in på vårt rum så gav jag ifrån mig en ljudlig gäspning och märkte hur trött jag verkligen var och jag fick medge för mig själv att Alphonse hade rätt.
Tony gick fram till den ena sängen och tog av sig sina kläder så att han bara stod i kalsonger och jag kollade in hans kropp av ren vana.
Han var konstigt nog solbränd trotts vädret utanför och han hade rätt så vältränad kropp som passade in på hans utseende, att jag aldrig tänkt på att kolla in honom på detta sättet förut.

-          Vad tänker du på hjärtat? Skrattade Tony och gick förbi mig och min säng för att komma fram till toaletten.
-          Inget särskilt. Svarade jag generat och började ta av mig mina jeans och tröja och la mig sedan ner i den stora hotellsängen och stängde ögonen.

Jag hörde hur kranen kranades inne i badrummet och sedan så släcktes lampan och dörren öppnades. Tony stängde försiktigt dörren när han märkte hur jag låg med ryggen mot badrummet. Han viskade ett tyst god natt och smög sedan bort mot sin säng.

-          Sov med mig här, snälla. Sa jag och öppnade mina ögon och tittade på honom.

Happy Holidays;)

TONY

-          Niko försvinn nu inte. Skrek jag efter henne medan jag jagade henne in i den mörka korridoren

Korridoren var becksvart men Niko verkade veta vart hon skulle, och skulle jag inte hört hennes fotsteg skulle jag blivit av med henne.
Vid hörnan av korridoren stannade Niko plötsligt, hon vände sig om och tittade på något bakom mig, jag vände mig om men det var ingen där.

-          Hörde du det där? Frågade hon och spärrade upp ögonen
-          Hörde vad? Jag vände mig mot henne igen och tittade frågande på henne frågande
-          Jag tyckte jag hörde fotsteg bakom oss. Hon vände sig om och började gå framåt

-          Konstigt, jag kom ju bakom dig. Det var mina fotsteg du hörde. Svarade jag henne och la min hand på hennes axel.
-          Nej tror du jag är dum eller? Fotstegen var alldeles för lätta för att vara dina din korkade pojke.

Hon stannade upp igen och kollade snabbt över axeln bakom oss igen innan hon öppnade munnen för att få säga något.
Men innan hon hann så hörde vi ett lätt avslitande ljud som följdes upp av en duns precis som om något träffade golvet.
Denna gång tog jag ledningen och sprang först in mot mörkret, framme vid ett stort fönster såg jag Ellinor sittandes på sina knän med ryggen mot oss.
När vi kom närmre så vände hon sig om mot oss och kollade förskräckt på oss och sedan riktade hon blicken bort mot mörkret igen.

-          Ellen, vad tittar du på. Sa jag och la mina händer på hennes axlar och hon ryckte till och tittade upp mot oss igen
-          Snälla säg att ni nyss såg personen som var framför mig. Sa hon och sjönk ner på rumpan
-          Vem? Vem såg du? Frågade Niko och kom fram till oss
-          Jag är inte riktigt säker, jag såg inte jag bara kände ett par läderstövlar

Hon sökte efter något på golvet och tog tag i något som hon tände så jag såg vad det var, en ficklampa.
Jag hjälpte henne upp på fötterna medan hon riktade ficklampan mot fönsterrutan, man kunde se hur något hade frusit fast på rutan.

-          Öh, vad har du gjort med dina händer Ellen? Frågade Niko förskräckt och kollade på Ellinors händer.

Både jag och Ellinor tittade ner mot hennes händer som hon höll krampat om ficklampan, hennes händer var helt upprivna och blodiga.

-          Jag försökte öppna fönstret men isen frös sig runt om mina händer och jag fick rycka bort dem. Sa hon och försökte gömma dem
-          Jag kan ta ficklampan. Sa jag och tog den ur hennes händer, den var alldeles blodig och slibbig.
-          Varför gjorde du detta själv Ellinor? Frågade Niko strängt
-          Jag ville inte bada i jacuzzin det kändes inte bra, fast det gjorde inte detta heller men jag kunde inte vända tillbaka, något hindrade mig. Svarade hon och backade undan från oss båda in mot mörkret.

Hon svaldes snabbt av mörkret och vi tvingades att följa efter henne djupare in i korridoren som blev svagt upplyst av ficklampans ljus.
Men trotts att hon bara hade gått in några sekunder innan oss så var hon redan borta och det ända som fanns att hitta var ödeslagna dörrar och igen spikade fönsterruter.
Jag kände hur Niko tog ett fast grepp om min arm och började röra sig snabbare framåt i mörkret, tillsist så sprang vi fram.

-          AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHH!

Ellinor

Jag hade bestämt mig för att överlåta jacuzzi badandet till de andra, så nu satt jag i skräddar ställning mitt på sängen i mitt och Tonys nuvarande rum och funderade på olika utgångar man kunde ta för att komma ut från hotellet.
Jag mindes ett stort panorama fönster som jag och Niko gått förbi när vi gick på rundgång tidigare, det var högt upp men det borde gå att öppna och kanske kunde man ta sig ut från det även om det fanns en massa snö utanför.

I nattduksbordslådan bredvid sängen visste jag att det fanns en ficklampa så när jag lämnade rummet så tog jag den med mig.
Jag gick ut mot receptionen och stannade mitt i hallen, jag kunde höra Riaz och Tonys röster och funderade i ett ögonblick på att gå till dem istället, men nej jag är ingen fegis för att jag hellre litar på min magkänsla än att gå på impulser som de andra verkade göra.
Jag kollade mig omkring och såg korridoren som ledde mot fönstret jag tidigare sett och skyndade mig mot den för att förhindra mina ben från att gå till Tony där jag kände mig som säkrast.

Mörkret i denna del av hotellet var allt utom välkomnande och jag tog ett fast grepp om ficklampa när jag tände den och lät ljuset leda vägen åt mig framåt. Med handen som jag inte greppade ficklampan med höll jag sträckt ut åt sidan så den kunde följa konturerna av väggen för att jag skulle kunna känna när korridoren svängde.
Ju längre jag gick in mot mörkret ju trögare gick det för mina ben att ta sig framåt, något fick det att kännas väldigt ovälkommande att fortsätta rakt fram och min mage vred sig som den aldrig gjort förut.
Jag började ångra mig att jag inte tagit med någon annan på denna expedition eller åtminstone berättat för någon vart jag tagit vägen, men hur mycket jag än skulle vilja vända om och springa till de andra och hur trögt det än kändes för mina ben att ta sig framåt så var det omöjligt för mig att vända tillbaka, det var något som satt stop för det.
Plötsligt hörde jag ett vinande ljud som skar sig i mörkrets tystnad och jag fick en märklig känsla som skrek åt mig att springa rakt framåt, rakt in i mörkret.
Jag rundade hörnan av korridoren i full fart och kom fram till panorama fönstret och utanför var vädret värre än jag kunnat förvänta mig, snön var ännu högre och täckte mest dels av rutan.

-          Men det måste gå att öppna ändå. Mumlade jag för mig själv och fäste ficklampan mellan benen för att kunna trycka på fönsterrutan med båda händerna

Jag kunde känna hur kylan bet tag i händerna och hur isen började växa sig runt mina händer precis som förra gången, försiktigt försökte jag lossa mina händer från rutan för att behålla huden men de satt stenfast. Jag kunde se hur isen började växa sig snabbare om mina händer när jag försökte lirka bort mina händer så jag samlade alla mina krafter och drog så hårt jag kunde och jag föll baklänges och slog i golvet, allt blev mörkt i korridoren igen.
Jag sträckte ut mina händer och sökte på golvet efter min ficklampa för att jag skulle kunna se något men jag lyckades inte hitta den utan jag stötte på något annat istället, något hårt och stadigt.
Jag vände huvudet upp för att se vad jag stött på, men mörkret gjorde det näst inpå omöjligt att kunna skilja ut något som befann sig i mörkret, men jag kunde se att det var en människa.
Plötsligt kunde jag höra steg skyndande sig mot mig och vände blicken för att jag trodde jag skulle kunna se vem det var men när jag inte såg någon så vände jag blicken tillbaka mot gestalten framför mig men den var borta och jag var själv.

Tony

Ombytta och redo stod tjejerna vid dörr öppningen in till rummet med jacuzzin och väntade på oss.
Jag såg återigen Ellinor stå i handduk och jag kände hur mina kinder värmdes.

-          Seriöst dude, hur har du förväntat dig att klara av att dela säng med min syster om du inte ens klarar av att se henne i handduk. Sa Riaz och stötte till mig med armbågen
-          Men vem påstår att jag inte kan se henne såhär? Svarade jag snabbt och försökte skaka av mig känslan jag fick när jag såg henne stå och prata med Niko.
-          Tjejer varför står ni här ute? Väntar ni på mig bara, så omtänksamt. Al puttade oss åt sidan och gick fram till Ellinor och Niko och la armen om deras axlar
-          Usch… Släpp mig Al. Suckade Niko och gled ur Als grepp

Ellinor verkade inte märka av att Al lagt armen om hennes axlar utan hon stirrade förtrollat in genom dörren precis som om hon hade sätt något väldigt fängslande och innan någon av oss hunnit fråga henne vad det var så gick hon rakt in i mörkret.

-          Vart skulle Ellen? Frågade Ed som kom fram till oss arm i arm med Roy
-          Riaz, har hon betett sig så skumt förut? Frågade Roy och tittade efter henne där hon gått
-          Ja någon gång tidigare, men hon är skum ibland. Kom nu så följer vi med henne in, jag vill inte stå här och bli förpestad av bögheten mycket längre än vad jag måste. Sa Riaz och rös innan han gick in efter sin syster
-          Du vet om att du ska dela jacuzzi med dem eller hur? Frågade Niko skrattandes

Vi alla gick in i rummet och Niko tände lamporna så vi kunde se något där inne och jag tyckte det kändes konstigt att Ellen inte tänkt på det när hon gått in eftersom hon är så försiktig av sig.
Det första alla gjorde när de kom in var att springa fram till jacuzzin för att nästan kasta sig i den, det var bara jag som märkte att något fattades, eller någon.

-          Stop! Har någon sett Ellinor? Frågade jag och kollade mig runt om kring
-          Men låt henne vandra runder medan vi slappnar av i det varma badet som rycker efter oss. Suckade Al som hade stoppat sig mitt i en rörelse när jag sagt stop
-          Ingen hoppar i detta fucking bad fören vi hittat Ellinor uppfattat! Beordrade Riaz och blängde surt på Al som var på väg ner i jacuzzin igen
-          Och om jag hoppar i vad ska du göra åt saken tuff boy? Frågade Al tillbaka med en djävulskblick
-          Om du så mycket som sätter din ena tå i det vattnet så kommer du att ångra att vi inte lämnade dig ensam strandad på motorvägen. Man kunde se hur Riaz ögon svartnat
-          Ja men stå ni här och argumentera med varandra, vi vet ju alla vad det kommer att sluta, så går jag och söker reda på den ända vettiga personen på detta stället förutom mig själv.  Sa Niko och smällde till både Al och Riaz

Hon tog tag i min arm och drog mig med sig ut genom dörren, väl utanför släppte hon taget om mig igen och satte handen mot huvudet.
Jag lät henne stå och fundera ett tag på vad hon nu än tänkte på och plötsligt knäppte hon med fingrarna och slog mig i huvudet.
Hon tog tag i min hand och började springa mot receptionen.

-          För det första vad i helvete kom du på och varför var du tvungen att slå mig i huvudet, det gjorde ont. Riktigt ont. Jag bromsade ner farten som hon fått upp och gned min hand mot min panna där hon slagit mig
-          Seriöst, du som är riktigt stört kär i Ellen borde väl ändå känna henne lite bättre. Hon skulle aldrig fått för sig att gå in i rummet själv och först, hon skulle klagat på en dålig magkänsla och försökt backa ut från det hela. Svarade Niko mig och kollade på mig som jag var dum i huvudet

Vi rundade hörnan vid receptionen och Niko sprang rakt fram igenom hallen bort mot en korridor där vi inte varit förut.

ELLINOR

-          Värst vad han fick bråttom. Sa jag och tittade efter Tony som nyss sprungit ut ur vårt rum

-          Och du tror inte att det finns en anledning till det miss jag väger ingenting. Sa hon och kollade menat på mig där jag stod i min handduk
-          Det gör jag väl visst det, jag väger faktiskt 60 kg och det är lika mycket som du gör. Sa jag anklagande och kastade undan handduken så att jag stod i bh och trosor
-          Men det ser ju dock inte ut som att vi väger lika mycket, man ser näst inpå revbenen på dig och dina nyckelben syns tydligt. Sa hon och petade mig i sidan så att jag pep till och hoppade åt sidan
-          Du vet mycket väl om att jag är sjukt kittlig och att du inte får göra sådant. Sa jag med ett stort leende på läpparna då jag gömde mig bakom toadörren

Niko skrattade och riktade sin blick mot filmen hon tittat på medan jag bytte om till mitt marinblå ställ jag fått från skolan sen lämnade jag rummet med mobilen och rumsnyckeln i handen.
Utanför i korridoren var det alldeles tyst och stillsamt, ungefär som lugnet efter stormen ska kännas. Oturligt vis kunde jag inte se vad snön ha kunnat göra under natten eftersom det inte fanns några fönster utanför vårt rum och Niko hade tvärvägrat att rulla upp eftersom det skulle förstöra i den redan förstörda filmen.
Jag följde korridoren neråt medan jag fibblade med hörlurarna till min HTC där all min musik låg och utan att se mig för svängde jag runt hörnan av korridor slutet och träffade något hårt och föll hjälplöst baklänges och skulle förmodligen slagit i mig ganska hårt om inte två armar skulle fångat mig.
Jag kollade upp och såg att det varit Al som jag krockat i och sedan räddat mig från att falla.

-          Någonsin funderat på att se dig för vart du går innan du svänger? Frågade han och flinade innan han släppte taget om mig då jag återfått balansen
-          Ja kanske nästa gång gör jag det. Svarade jag och böjde mig ner för att plocka upp min HTC som jag tappat i golvet.
-          Har du sätt hur det snöar ute och hur mycket snö det är? Frågade han mig sen och nickade mot fönsterrutan som fanns bakom honom
-          Nej! Du skojar, är det mycket. Sa jag förtvivlat medan jag rusade bort mot rutan
-          Det är ganska vackert om man tänker efter, jag stod och beundrade det innan jag gick vidare för att krocka med dig. Sa han åt mig och la armen om mina axlar och drog mig närmare honom
-          Det är inte något vackert med det, det är hemskt vi kommer aldrig komma här ifrån nu. Jag visste att vi aldrig skulle stannat. Suckade jag och drog mig undan från hans arm och klampade med tunga steg iväg med Al i släptåg.

Al förföljde mig överallt jag gick med ungefär två stegs avstånd och pratade något konstant om vad han gjort mot någon nia när han var yngre och gjorde konstanta försök att få tag om min hand eller att lägga sin arm om mina axlar.
Jag svängde runt den sista svängen innan jag kom till receptionen där alla andra väntade på oss otåligt såg det ut som.
Tony som sken upp när han såg mig komma gåendes men tappade sitt leende och fick eldar i ögonen när han såg att Al kom gåendes precis bakom mig.

-          … och så kollade jag honom i ögonen där jag höll honom upp mot väggen och sa: Och det är vad det ser ut som och du kommer att få sota om du någonsin försöker igen. Log Al som nog hade berättat hela sin livshistoria nu för mig.
-          Det lät väldigt lärorikt, och jag tror att det var en väldigt rolig historia fast jag orkade inte lyssna. Svarade jag honom och gled in under Tonys arm medan jag tog Niko i handen och lämnade en väldigt förvånad och bitter Al bakom mig.

-          Där var du, vi undrade precis, har du sätt Riaz, Ed och Roy någonstans? Frågade Niko mig och Al
-          Nej trodde de var här, jag har haft fullt upptaget med att tänka på hur vi ska ta oss här ifrån.  Sa jag bekymrat och smått surt och gick bort mot entrédörren som borde öppnats för mig man var stockad med snö.

Jag la min hand mot rutan och kände hur kylan kröp sig upp mot min hand och frös till is runt om den.
Jag ryckte snabbt bort min hand och kände hur en del av huden runt där kylan nått rycktes av och blev kvar på rutan.

-          Vet du att det finns en lunch buffé i det stora rummet där borta? Det är fett god mat också. Log Ed och kom bort mot oss med en bulle i munnen som han sedan glatt räckte fram till mig
-          Du kanske inte kan äta utav det utan att ha hört med ägarna Ed. suckade Al
-          Men Roy hittade en lapp där inne att det bara var att ta för oss vad vi ville ha. Svarade han tillbaka till sin bror som en femåring
-          Jag har en dålig känsla av det här, var är Riaz? Sa jag och tryckte min skadade hand mot bröstet
-          Han är där inne och äter som ett matvrak, jag tror aldrig jag har sätt någon äta så mycket. Sa Niko som redan var framme vid rummet där maten fanns.

Jag följde efter alla in till matrummet och Tony gick sidan om mig och kollade frågande på min hand som jag höll tryckt mot bröstet och sen på mig. Jag svarade genom att skaka på huvudet som om det inte var något.
Ed hade rätt det fanns riktigt mycket mat inne i rummet som han kommit ifrån, allt från chokladfondy till fattig riddare och gröt.
Det såg alldeles för gott ut för att följa min magkänsla och jag var alldeles för hungrig så jag gjorde som de andra och lassade på frukt, mackor och småsaker på min tallrik och gick sedan och satte mig mellan Ed och Riaz för att han såg så malplacerad ut och för att undvika bråk.

-          Kan jag få se den lappen du hittade? Frågade jag och Roy räckte den över bordet till mig

Jag tog emot den med ett leende och vände och vred på den för att försöka hitta texten på den fast den förblev tom hur många varv jag än vände den.

-          Det står inget Roy. Jag kollade förvånat på honom och han tog tillbaka lappen för att kolla på den
-          Men det gjorde, vad kan ha hänt? Han kollade förvirrat på lappen och vände och vred på den för att se till så att jag inte missat något på den tomma lappen.
-          Är du säker på att det stod något från början? Niko ryckte åt sig lappen för att kolla på den
-          Klart jag är säker, jag är väl inte dum. Sa Roy och ryckte tillbaka den från henne
-          Men hur länge har det stora kuvertet stått där borta då? Frågade Al men munnen full av mat och en kycklingklubba i högra handen och pekade med vänstra rakt över bordet från där han satt

Vi alla vände blicken mot det hållet som han pekade.
Där stod ett kuvert som var stort nog så att inte en ända kotte skulle missat det egentligen men ändå hade vi ingen sätt det förrän nu. Det stod på en hållare som var gjort av ett guldigt träslag.
Tony som satt närmast det sträckte sig fram efter brevet och tog ut det ur sitt kuvert ock läste sedan högt för oss alla:

”Hoppas maten smakar bra och att ni blir mätta och belåtna.
Tack vare snöovädret som var i natt så har vi ingen ankomst till hotellet utan ni är själva. Hoppas att det inte gör något och att ni kommer att trivas ändå.
Mat och hushåll behöver ni inte oroa er för eftersom det precis blivit inhandlat nya saker.
Bastu och jacuzzi är igång och tillåtet att användas, ni kan finna det i den korridor som finns till höger om korridoren till era rum.
Hoppas att ni får en fortsatt trevlig vistelse på Piantingerrows”

Tony sträckte över lappen till mig som om jag inte skulle tro på vad han läst för oss om jag inte själv fått se det med mina egna ögon, jag tog snällt emot lappen och tittade tacksamt mot honom medan jag skummade igenom texten som stod sedan vände jag mig om mot Al.

-          Har någon av er sätt denna lappen innan Al sa något? Frågade jag alla men höll fast blicken på Al som tittade ner på sin mat
-          Nä, den fanns inte där när jag satte mig ner vad jag minns i alla fall. Svarade Niko och tittade på sin mat mystiskt innan hon ryckte åt sig lappen som Roy sätt från början för att kolla på den igen.
-          Men den måste ju ha varit där hela tiden om ingen av de som äger stället har kommit hit alls av snöstormen. Sa Ed och kollade skeptiskt på oss alla
-          Hur förklarar du maten på bordet som står här om ingen har kommit fram Ed? frågade Roy honom
-          Jag vet inte riktigt men jag sörjer inte att jag fått mat precis eller vad säger ni! Ed log när han sa det och kollade sen mig i ögonen innan han återgick till sina jordgubbar
-          Jag tycker detta är läskigt och jag får en dålig magkänsla av det hela. Suckade jag bara och sköt undan min tallrik och lappen som jag hade i handen.
-          Dålig magkänsla har du om allt Ellinor, jag vet inte riktigt hur jag ska reagera bara för att du tycker si och så. Ska ingen äta bara för att du inte tycker det känns säkert eller? Aldrig livet! Sa Al och stirrade på mig
-          Nä jag har inte sagt att ni inte ska äta, men jag har inte varit med om att min magkänsla har haft fel någon gång tidigare så jag har ju inte tänkt sluta lyssna på den nu, ät ni men låt mig få skita i det om jag inte vill. Svarade jag tillbaka och viftade med mina händer gestaltande
-          Inte konstigt att du ser ut som ett benrangel då, om du slutar äta bara för du får sura uppstötningar. Du hade fel om hotellet, så mycket för din magkänsla.

Denna gången var det nog, jag tog upp en köttbit som låg blodig på min tallrik och kastade den i huvudet på Al innan jag reste mig upp och lämnade matsalen med armarna i kors vid bröstet och svarta ögon.
Jag hörde hur arga röster byttes i matsalen när jag var på väg ut och sen hur en stol skrapades i golvet i följd med en annan och sen klampades det efter mig.
Jag vände mig och fick se Tony med en ängslig Al i polisgrepp stå bakom mig och Tony såg inte nådig ut där han stod utan han såg ut som om han skulle brinna upp vilken sekund som helst.

-          Säg förlåt för vad du sa Alphonse. Krävde Tony
-          Varför ska jag säga förlåt för något jag menade? Frågade han snuvigt och i svar tryckte Tony Als arm längre upp på ryggen och AL skrek till innan han fortsatte:
-          Förlåt Ellinor, det var inte meningen att göra dig upprörd. Men du måste lära dig att inte följa din löjliga magkänsla hela tiden, den lär förstöra det för dig och du kommer bli ett vrak och ensam utan vänner.

Jag kände hur ilskan värmde från fötterna upp i hårbotten och jag kände för att klippa till honom då vi hörde ett skrik från matsalen och vi alla sprang tillbaka för att se vad det var som hände.
Inne i matsalen som tidigare varit ljus var nu kolsvart, man kunde höra små lätta steg springa fram över golvet och sen en hög duns och en dörr som smälldes igen. Sen tändes taklamporna igen.
All mat var nu spriden över hela rummet, golv, tak och väggar var täckta av matrester och de ända ställen det inte var någon mat på var där Riaz satt och åt precis som inget hänt.
Jag tittade förvånat mig omkring i matsalen och släppte sakta taget om Tonys arm som jag hållit i tidigare.
Plötsligt blev det becksvart igen och Niko skrek till en gång till och jag tryckte mig närmre Tony när jag hörde de tassande lätta stegen springa fram över golvet och en dov smäll av dörren bakom oss som gått igen och lamporna tändes igen.
Niko stod nu upptryckt i ett hörn och tittade sig förvirrat omkring och hela matsalen var fläckfri som den var första gången vi lämnade den, ingen mat fans kvar på väggar eller fram ställt utan det var helt tomt förutom möblerna.

-          Okay, vad hände nyss? Frågade Riaz som nu förvånat satt och stirrade framför sig efter sin mat
-          Jag är inte riktigt säker på vad, men det är något som inte stämmer riktigt här. Svarade Al och gick fram och lutade sig på sina händer vid bordet
-          Nej, det menar du inte. Sa Tony och la armen om mina axlar
-          Jo tänk för att jag verkligen menar det! Jag anser att vi inte borde låta tjejerna bo själva utan de borde flytta ihop med någon av oss. Och eftersom jag är den ända som inte har någon rumskamrat och mitt rum är lagom stort för tre så kan ni två flytta in hos mig. Sa Al med ett belåtet leende och höll ut sina armar som ett bo.
-          Det kan du fete glömma Alphonse! Jag vägrar låta min ända syster ska bo hos någon som dig! Sa Riaz som nu hade ställt sig upp och närmade sig Al.
-          Nej, jag tar och flyttar in hos Ellinor och Niko du kan flytta in hos Riaz i mitt gamla rum.
-          Du skämtar, ska jag flytta in hos Riaz? Och få dela säng med honom? För ni har väl inte haft den turen att få två enkelsängar gissar jag på. Sa Niko och la armarna i kors
-          Vi kan faktiskt klara oss själva, tro det eller ej Tony vi kan slåss. Sa jag och backa undan så jag kom loss från under hans arm.
-          Det var inte så jag mena. Ni kan säkert klara er själva fast jag vill inte bo med Riaz längre. Han är aggressiv i sömnen och sparkar ner mig från sängen!
-          Du förtjänade det säkert, och Ellinor är likadan dem är liksom tvillingar. Skrattade Niko och slog till mig på armen
-          Don´t be mean. Jag är faktiskt väldigt still när jag sover det är du som smäller till mig i ansiktet! Sa jag och la min arm runt hennes axlar och slog ihop våra huvuden.

Saken blev bestämd, vi fick byta rum. Tony flyttade in på mitt rum och Niko flyttade ihop med Riaz efter väldigt många argument från de bådas sidor.
Vi höll oss borta från matrummet resten av dagen och det verkade bara vara där saker hände.
Resten av dagen spenderade vi tillsammans alla sju och gick på upptäcktsfärd runt på alla våningar för att se vad som fanns.

TONY

Solen sken in genom draperierna och det fick mig att vända mig om i sömnen och drog sömnigt kudden över huvudet för att undvika ljuset.
Det var lätt att somna om och försvinna in i drömmarnas värld men hann dock inte förstå något större i den innan jag blev nersparkad på golvet.
Jag satte mig upp och gnuggade mig i pannan som hade träffat golvet först, i sängen låg ingen mindre än en halvnaken Riaz utsträckt på magen dreglandes medan han snarkade.
Det var inte det jag förväntat eller önskat att vakna upp till, i min dröm hade det inte varit Riaz som legat där utan då hade det varit långt svart rött hår som täckt en naken rygg, andetagen skulle varit lättare eftersom de kommit från en mindre storlek på person och lungor, bakom den tjocka luggen som legat vänt mot mig i mina drömmar gömde sig de mörkblåaste ögon jag någonsin sätt.
Jag gick bort mot fönsterrutan för att dra isär de dåligt täckande draperier som hängde ner för fönstret.
Ljuset utanför slog emot rummet som en blixt lyser upp himlen och snön föll utanför.
Jag spände mina ryggmuskler när jag drog upp armarna ovanför huvudet för att sträcka på mig, det var då jag såg att snön låg packat ända upp till början av fönsterrutorna och de hade snöat in oss.

-          Riaz, vakna! Sa jag åt honom och gick till min väska för att slänga på mig en ren tröja
-          VARULV! Skrek han och satte sig rakt upp i sängen med svett pärlor rinnande från pannan.
-          Vad sa du för något att det var? Skrattade jag åt honom där han satt förvirrat innan han tog sig samman och kastade din kudde mot mig som jag fångade med en hand innan den hann träffa mig.
-          Tyst med dig bara okay! Vad är klockan? Frågade han mig och la sig ner på mage igen med ansiktet vänt neråt
-          För sent för att ligga och sova. Svarade jag och kastade tillbaka kudden som träffade honom i huvudet
-          Jag är seriös, kan du också vara det för någon sekund eller är allt du tänker på Ellinor. Han lämnade sägen med en min som inte jag inte riktigt kunde läsa av.
-          Jag vet faktiskt inte vad klockan är, min mobil har lagt av fast det var fullt batteri på den igår, kolla din egna. Svarade jag och ignorera det andra påståendet eftersom det inte var sant, jovisst att jag fantiserade om henne ofta men inte alltid
-          Men min mobil funkar inte heller, jag tappade den i snön när vi var ute igår. Svarade han och försvann in i badrummet.

Jag drog på mig ett par nya kalsonger och slängde dem gamla i en smutspåse som jag hade med mig innan jag fick på mig ett par åtsittande svarta byxor med lagom häng i och ett par svarta strumpor innan jag hoppade i mina skor och drog ut ur rummet lagom till jag hörde duschen gå igång och en sjungande Riaz.

Jag gick mot entrén som vi hade kommit in genom i natt för att kolla hur det såg ut vid ingången, ifall ägaren skottat eller liknande. Men det var helt igenbommat förutom en liten gång från ett fönster som ledde konstigt nog bort till vår baklucka.
Ovanför ingången hängde det en stor väggklocka som stod på tio över tio, så det var ju inte jättesent på dagen som man kunde tänka sig när man såg ut genom dörrarna och fönsterna.
Jag gick vidare för att leta reda på tjejernas rum, som överraskat inte låg i samma korridor som vårt rum låg utan tre korridorer bort.
Inne hos tjejerna hördes röster svagt blandat med ett skorrande ljud och rinnande vatten. Jag knackade på lätt innan jag öppnade upp dörren lätt för att se så jag inte kom olägligt, inne i rummet så var det fortfarande mörkt förutom ljuset som kom från tv:n och en dimmerlampa i taket.
I den stora sängen så satt Niko under täcket och kollade på något program som visades och det var nog därifrån det skorrande ljudet kom. Tv:n var relativt ny, en 50 tums-tv men den lät som en gammal tv från tidiga 60-talet och den visade den svart och vita versionen av stolthet och fördomar.

-          Var har du Ellinor? Frågade jag Niko som tittade förvånat upp med en livrädd blick
-          Gud vad du skräms Tony, du får inte smyga upp på folk sådär. Sa hon och sänkte ljudet på tv:n
-          Jag knackade innan jag gick in och trodde du la märke till mig, för att vara ärlig trodde jag inte du var så inne i filmen men det var du visst. Jag slog mig ner på sängen och riktade blicken mot tv:n jag med när Niko höjde ljudet.

Mer sa vi inte till varandra utan vi fastnade med att kolla på filmen som aldrig varit så pass lockande som den var nu.
När det kändes som det gått en evighet öppnades dörren från badrummet och en ångande varmluft fick tv:ns förtrollning att släppa och båda jag och Nikos blick riktades mot personen som kom ut.
Det var som i mina drömmar, Ellinor kom ut i bara handduk och vattnet droppade ner från hennes blöta hår som hängde ner över axlarna och ryggen på henne, hon var alldeles rödrosig om kinderna efter värmen som hon haft i badrummet tidigare och hennes ögon var dåsiga och ljusare än vanligt nu när hon inte hade något svart smink runt om dem utan bara hennes normala ljusa hudfärg.

-          Där ser man på, här sitter ni och kollar på stolthet och fördomar. Gäspade hon fram
-          Du ser nyvaken ut Ellinor. Konstaterade jag medan jag stirrade på hennes helhet uppifrån ner och upp igen så jag mötte hennes blick
-          Jag tror jag somnade i badkaret, sjukt skönt var det. Har inte varit mer avslappnad och utvilad på länge. Svarade hon mig med en gäsp igen och drog upp armarna i ett försök till att sträcka på sig men ångrade sig snabbt igen då hon märkte att handduken började kasa ner.
-          Tänkte berätta att vi ska samlas i receptionen om en 20 minuter bara så ni vet om det. Sa jag i all hast då jag reste på mig för att så snabbt som möjligt för att lämna rummet, tankarna på att hon inte hade något under handduken fick blodet att rusa neråt på mig och jag kände att det inte var rätt tillfälle.

Väl ute i korridoren andades jag med djupa andetag för att få mitt blod att cirkulera normalt och blodflödet att komma bort från min nedre region.
Jag hittade upp en toalett i närheten och som jag snabbt gick in i och låste om mig själv. Där inne lutade jag båda armarna mot vasken och tittade mig själv i spegelbilden, mina gröngula ögon lös av en känsla som jag hade i mig.

-          Varför ligger där taggtråd ute på en motorväg? Sa Niko och plockade upp den från marken för att kolla på den närmre.

-          Taggtråd? Det är vägstops taggar. Det är någon som ville att någon skulle ha punktering. Svarade jag och tog den ifrån henne för att kasta ut den från vägbanan

Jag vände mig om bara för att se den jobbiga blinkande skylten som lös upp vägbanorna som var vita och täckta av snö. Spåren som var gjorda utav bilen hade nästan snöat igen vid det här laget.

-          Ellinor, jag tror det är menat att vi ska köra in till det hotellet. Tror inte du det? Hon stod bredvid mig och tittade på den blinkande skylten

-          Men det känns inte rätt ändå, jag skulle hellre att vi körde vidare till vart vi ska. Svarade jag lite halv ängsligt tillbaka

-          Med ett trasigt däck, vi kan inte ställa oss och laga det mitt på motorvägen! Vi kan väl inte det? Sluta lyssna på din dumma magkänsla någon gång.

-          Vi borde kunna köra på det i alla fall till hotellet och fixa det imorgon när det är ljusare ute. Men jag känner ändå att det är något som inte stämmer. Sa jag och drog armarna om mig när jag började huttra.

Att lämna killarna själv i bilen var inte mitt smartaste val precis. Riaz passade oftast inte in bland folk om han inte fått välja dem själv.

Så lagom när jag och Niko nådde fram till bilen så öppnades bildörrarna, Riaz och Alphonse flög ut och gick med arga steg mot varandra och såg rasande ut.

Edward och Tony var inte sent ute efter för att hugga tag i killarna får att hindra dem får att börja slåss

-          Riaz, förhelvete! Hörde jag Tony säga

-          AL! Du vet vad mamma säger om att du slår folk. Sa Edward

Alphonse fick in ett slag som missade Riaz och träffade Tony som inte blev särskilt glad av slaget och hoppade på Alphonse som flög i marken utav Tonys kroppsvikt.

Edward som stod alldeles förbryllad bredvid visste inte vad han skulle ta sig åt när han såg sin bror ligga och slåss i snön med Tony. På andra sidan om dem stod Riaz och jublade var gång Tony fick in ett bra slag.

-          Att man aldrig ska kunna lämna er ensamma utan att någon av er ska börja slåss med någon. Skrek jag åt dem

Riaz vände sig förskräckt och blev alldeles pionröd ut i ansiktet där han stod och vände blicken mot marken. Tony tittade upp ifrån där han satt över Alphonse på marken och kollade mig i ögonen, hans blå ögon som varit kolsvarta sekunden innan började gå tillbaka till sin vanliga färg.

De få sekunder det tog Tony att titta mot mig och Niko fick Alphonse övertaget då han fick till ett knytnäve slag som träffade Tony så hårt i ansiktet så fan flög av honom och landade på sidan i snön.

Innan han hann flyga över Tony som låg och jämra sig på marken så hann Edward och Roy hugga tag i honom.

Jag suckade åt dem alla fem när Riaz hjälpt Tony att komma tillbaka upp på benen och gick mot bilen. Jag stannade vid dörren innan jag hoppade in och sa:

-          Riaz, du får sitta där bak nu. För jag har inte både Al och Tony i baksätet tillsammans.

-          Men jag vill inte sitta med bögarna ju. Gnällde han och tittade mot Edward och Roy

-          Hey! Vill du att jag ska slå dig med? Högg Al till

De sa inget mer för Niko var snabb och slog till dem båda i bakhuvudet innan hon gick mot bilen hon med.

När alla satt inne i bilen så startade jag den och började försiktigt köra mot avfarten som skulle ta oss till hotellet.

Under sista biten av bilresan hölls en tystnad som var väldigt tung, och jag kände hur mina ögon bara blev tyngre och tyngre.

Jag tittade mot Tonys håll lite då och då, han satt tyst och blängde ut genom rutan med Niko i knäet som lutade sig mot instrumentbrädan och sjöng tyst för sig själv på en låt jag antog fastnat på hennes huvud.

Killarna i baksätet, ja Al och Riaz satt vid dörrarna och såg allmänt sura ut medan Roy och Edward satt och tittade på varandra och gjorde fula miner.

Surt hoppade Alphonse in i baksätet med Tony, Roy och Edward.

Stämningen var väldigt spänd i bilen när jag startade den och körde vidare på vägen. Regnet hade fryst och graderna sjunkit mer än innan och regnet som slagit ner förut hade förvandlats till snö men hastigheten av nederbörden hade ökat.

Jag körde inte fullt lika snabbt nu när vi var två för många i bilen och det var halt så höll mig i 105 km i timmen som nu verkade krypa fram i jämfört med de 160 vi körde i innan.

Jag hörde hur de runt om kring mig började gnabba med varandra så fort jag börjat gasa men orkade inte riktigt bry mig istället koncentrerade jag mig på vad som hände på radion och den tysta konversionen mellan Tony och Roy som de hade under allt tjafsande mellan brödrarna och mellan Niko och Riaz.

Jag såg gula blinkande ljus igen precis likadana som de jag sätt tidigare som visade att det snart skulle komma en av fart, ju närmre jag kom ju starkare blinkade lamporna och jag började känna hur däcken börja tappa fästet precis som om det blivit vattenplaning eller liknande fast det syndes inte något på vägen som blivit annorlunda.

-          Det var som om vägen hade bestämt sig för att få oss att glida och få spinn på bilen. Hörde jag Roys röst berätta för Tony

-          Är du säker på att det bara inte var Al som tappade kontrollen för att han körde för snabbt? Svarade Tony med en aning skeptisk ton

-          Ni körde lika snabbt som vi gjorde och ni såg inte ut att ha några större problem mer än att se till så ni inte krockade med oss. Dessutom så är Al gammal gokart och driftar förare och har kört i snabbare hastighet med värre väder tillstånd. Sa sen Roy som svar

-          Så det du menar är att på något sätt vägen gjorde något som gjorde så att ni tappade fästet om vägen? Tonys röst tappade lite av tonen men hade även lite svårt för att tro de ord som han hörde.

-          Nästan men det var mer som om det var något spökaktigt, jag vet att det låter svårt att tro på med spöken men det är det ända sättet jag kan förklara det på. Sa han

Mer än så han jag inte höra fören det kom ut ett väldigt skrikande och skärande ljud från radion som störde in i allas konversioner så att alla tystnade, jag tryckte på knappen som stängde av radion och tittade lika förvånat som alla andra på radion när ljudet fortsatte att låta.

Sen som om taget ur Roys ord började bilen att glida och jag förlorade greppet över vägen så vi gled ut mot diket, men precis i sista sekunden innan vi var nere fick jag fram två hjälpande händer som hjälpte mig dra upp bilen.

Jag tvär bromsade väl uppe på vägbanan igen och knäppte av mig bältet samtidigt som jag drog handbromsenoch sträckte mig över till Niko och Riaz dörr för att ta fram plastskrapan som låg där och med hjälp av den drog jag loss radion och kastade ut den genom fönsterrutan så det tystnade.

Tysta satt vi i bilen och bara tittade på varandra några minuter och njöt av tystnaden som kommit.

-          Vad hände Ellinor? Frågade Alphonse som var först av att bryta tystnaden

-          Jag vet inte bilen förlorade bara greppet och om det inte skulle varit för din hjälp skulle vi varit i diket. Svarade jag och vände mig om så jag kunde se honom

-          Det var tungt precis som om du inte gjorde något emot det eller som om du motarbetade mig. Men det var inte riktigt det jag menade hur kom skrikandet även om radion var av?

Och som om det var en trigger så kom det skrikande ljudet igen och bilen började spinna även om jag inte rörde något och handbromsen låg i, och bensinmätaren sjönk som att jag läckte bensin.

”POWH”

Bilen snurrade ett sista varv sen stannade den och blev still.

-          Helvete, vad fan var det? Ellinor! Skrek Riaz som slitits framåt med Niko i knäet mot instrumentbrädan

-          Jag rörde inte pedaljävlarna. skrek jag tillbaka

Jag öppnade bildörren och hoppade ut i det snö yrande vädret för att se vad som orsakat smällen.

Jag såg hur mitt ena bildäck där fram var helt sönder slitet, när jag gick för att titta till däcken där bak såg jag något som blänkte lite längre bort på vägen där vi nyss kört.

Jag kollade mig för snabbt efter bilar innan jag små joggade bort för att kolla vad det var, innan jag hann fram hörde jag hur en bildörr öppnades och smälldes igen och sen fotspår i snön bakom mig.

Jag vände mig om bara för att se Niko i sitt blodröda hår komma stampande bakom mig, sen stannade jag upp vid en…

And I swear to you,

-          Fan, vi måste köra in om macken och tanka. Suckade jag och slog på blinkern

Jag hörde hur de andra i min bil började röra på sig och Riaz suckade djupt i sömnen innan han rättade till sig i sin sits.

Tony som satt bredvid mig i passagerar sätet stönade när han såg hur mycket det regnade ute och drog sedan upp sin mobil ur fickan för att se vad klockan stod på, 23.38 var klockan och regnet slog i backen så det nästan studsade tillbaka upp och jag kände hur bilen gled lite vingligt in på avfarten mot Statoil.

-          Ja jag måste väl ändå gå på toaletten så jag följer med dig in Ellinor. Log Tony åt mig innan han drog upp hättan på sin hoddy och öppnade bildörren och jag följde hans exempel.

Vinden var så häftig så att skyltarna som stod uppställt rörde på sig och vinden drog och slet i mitt långa hår och mina kläder när jag små sprang med Tony mot ingången.
Inne i affären så var det varmt, blåsfritt och musik spelades i högtalarna och jag märkte först då att jag att jag hade fått gåshud av den lilla biten från bilen till affären.
Medan Tony gick mot toaletterna så gick jag till kassan och beställde en kopp rykande varmt kaffe och sa vilken pump jag stod vid.
Jag fick koden till att använda pumpen och betalade i förväg för att slippa gå tillbaka in, sen tog jag mitt kaffe och gick bort mot skjutdörrarna igen.
Jag hörde hur Tony kom ut från toaletten och gick bort till kassan för att köpa något innan han kom och ställde sig bredvid mig vid dörren.

-          Helvetes oväder. Sa han och drack ur sin kopp som doftade av ljuv Cappuccino.
-          Det är inget trevligt att köra i heller ska jag säga, bilen glider på vägbanan. Svarade jag och gick ut bort mot pumpen.

Kalla kårar spred sig oväntat förbi med vinden där jag stod utanför bilen medan tanken fylldes på, jag rös till och var tvungen att vända mig om för att se så inget var bakom mig, men det var helt tomt förutom mig själv och bilen.
Tony hade redan hoppat in i bilen för att undvika att frysa och jag tog tag om tankslangen precis när bilen blivit färdig och sen sprang jag mot förarsätet för att hoppa in och vinden ryckte tag i dörren så den flög upp och Riaz vaknade med ett ryck för att sedan mumla förvirrat och somna om.

Vägen var alldeles suddig där jag satt framför ratten i ösregnet som slog ner och fick vindrutetorkarna att gå på full steed fram och tillbaka.
Graderna utomhus hade sjunkit hastigt sen vi lämnade bensin macken bakom oss, den var nere i -2 och vägen började frysa så det blev halare ute.
Tony hade slutligen somnat bredvid mig och la nu dreglandes på bilrutan som immade igen så att man inte kunde se ut.
Jag satt och sjöng med radion tyst medan jag fokuserade mig på om det skulle komma någon bil i ösregnet, inte för det var så många som var ute mitt i natten i sådant här väder.

-          Ellen, kan du vara tyst? Hörde jag ett mummel från baksätet och jag hoppade till och vände huvudet bak för en sekund för att se vem det var som tilltalade mig
-          Niko? Svarade jag förvånat när hon sträckte på sig och tittade med sömniga ögon på mig: - Du som inte vaknar av något Niko, så vaknar du när jag sitter och sjunger
-          Vem kan någonsin sova när regnet slår ner så här och till din sångröst? Svarade hon och satte sig till rätta och drog sedan upp benen i sätet
-          Titta på de andra två i bilen så ser du några som kan. Berättade jag för henne sarkastiskt, hon flinade åt mig innan hon fortsatte:
-          Hur länge tror du det kommer att regna så här mycket? Och vad är klockan förresten?
-          Den är 01.35 ungefär och det har regnat sen vi lämnade huset för 5 timmar sedan. Berättade jag och började koncentrera mig på vägen när jag la märke till ett starkt ljus bländade mig i backspeglarna

”Vilken jävla idiot är det som är så dum så de sätter på helljusen när du kör bakom en annan bil i det här vädret” tänkte jag för mig själv när bilen bakom började närma sig vår bil med en hiskelig fart utan att byta till ytter filen så den kunde köra om oss.
Den la oss snart i kofångaren innan de slog på blinkern och körde upp bredvid oss.
När jag kollade över till den bilen så hade personen i passagerarsätet sin bara röv i fönsterrutan och sen drog han upp byxorna och satte sig i sin stol och tittade över mot oss och jag såg att det var Edward som satt där skrattandes och den som körde var Alphonse idioten som inte viste hur man betedde sig i trafiken.
Sen gasade de på och försvann in i mörkret lika snabbt som de kommit.

-          Hahaha vad det vem jag tror det var? Skrattade Niko som satt hängd över Riaz för att kunna se ut
-          Självklart, Riaz hänger du över vem skulle annars fått för sig en sådan sak? Svarade jag henne och skrattade åt henne och Riaz i backspegeln
-          Kör ifatt dem och ligg dem i röven sen tutar vi på dem noll stop.

Jag gjorde vad jag blev tillsagd och ställde foten på gasen, även om regnet slog hårdare och snabbare mot rutan så var det värt det.
Bara efter några få minuter var vi ikapp dem och la i filen bredvid, som att vi tävlade mot dem…
Det var skoj att köra i full fart på motorvägen och att se hur sur Alphonse blev för att vi höll jämnfart med dem hur mycket han än gasade.
Jag ökade ytterligare fem kilometer så jag kom upp i 160 och Alphonse var inte sen på at öka hastigheten med mig och vi tog en snabb kurva mot höger så att vattnet som låg på marken skvätte högt och Niko som satt på sin sida gled i baksätet över till Riaz som vaknade av trycket som kom av att få Niko över sig.

-          Vad gör du Niko? Sätt dig på din egen plats. Hörde jag han mumla med en hes trött röst
-          Jag gled, förlåt. Skulle aldrig fallit mig in att råka smälla till dig när du sov. Svarade hon med sarkastisk röst innan hon satte på sig bältet och drog åt det och fokuserade blicken ut genom rutan och började skaka på Tonys säte så att han också skulle vakna.

Jag såg plötsligt gula blinkande ljus framför mig, - Varningslampor? mumlade jag för mig själv och ingen la märke till vad jag sagt för att de var i full fart med att bråka med varandra.
Jag kom snabbt närmare tack vare hastigheten jag fortfarande höll och varningsskylten var för att visa att det fanns en avfart till ett hotellboende av något slag.

-          Det var konstigt. Sa jag ut högt när jag såg skylten
-          Vad? Frågade Tony som vände blicken från Riaz och Niko mot mig
-          Man brukar väl aldrig skylta så om ett hotell. Frågade jag och nickade menat mot varningsskylten.
-          Nej mest inte när det är 1 km kvar till avfarten. Svarade Riaz som dragit sig fram för att hålla i mitt säte medan hans bälte blev utsträckt.

Det blev snabbt tyst i bilen då vi hörde tjutande bildäck mot asfalten och jag riktade snabbt blicken mot Eds bil som började spinna okontrollerat på både min och deras banhalva och jag ställde mig på bromsen som fick bil bromsarna att tjuta och bilen gled fram samtidigt som vi slungades fram i bilsätena.
Jag försökte så gått jag kunde undvika att bli träffad av den andra bilen medan jag försökte få kontroll över min bil som började saktas in äntligen efter vi glidit minst tio meter framåt tack vare vattenplaning.
Jag tittade snabbt bak för att försäkra mig om att Niko och Riaz var välbehållna, och det värsta var nog jacket som Riaz hade fått i pannan och näsblodet som Niko alltid fick.
Jag och Tony tittade på varandra ett snabbt ögonblick innan vi spände upp oss och lämnade bilen snabbt för att springa bort mot den andra bilen.

Regnet som bara blivit värre gjorde ont när det slog ner över mina bara armar och det var svårt att se när jag sprang bakom Tony.
Från bilen hördes det stönande ljud och jag slet upp dörren där Edward satt, han var alldeles omtumlad men såg annars ut att må bra det gjorde även Alphonse.
Sen hörde man ett stön från baksätet och Tony var snabbt inne där för att dra upp Roy från golvet.

-          Vad fan gör ni här? Frågade Alphonse som nu lämnat bilen och kommit ut
-          Vi kollar hur det är med er, men visst vi kan väl dra igen. Kom Tony! Sa jag snabbt tillbaka och kollade på honom
-          Vi kan klara oss själva vi behöver inte er patetiska hjälp. sa han argt när Tony kommit upp vid min sida
-          Efter nästan kört ihjäl både er och oss så skulle jag varit tacksam för lite hjälp från andra. Hög jag tillbaka och tog ett steg fram för att kunna se hans blick bättre men Tony hög tag i min arm, så att jag inte skulle göra något dumt
-          Kom Ellinor vi kör vidare

Jag vände mig om och gick tillbaka till bilen med snabba steg för att försöka inte bli mycket blötare än vad jag redan var.
Lagom till att jag satt i bilen framför ratten blöt som en katt och sur som ett bi och skulle starta för att köra iväg knackade någon på fönsterrutan vid Niko som hade satt sig i framsätet bredvid mig undertiden vi varit borta.
Hon vevade ner den så att man kunde se vem det var, och utanför stod ingen mindre än Edward och Roy blöta med sina väskor.

-          Bilen gick i sönder när vi sladdade. Suckade dem båda samtidigt och rodnade
-          Och? Ni kan gå, vi låter inte bögar sitta i vår bil. Svarade Riaz som stack fram huvudet.
-          Vi är inte bögar din tönt. Ropade Roy
-          Kan vi få åka med er? Frågade Edward som struntat i kommentaren
-          Om du hör med din tröga bror så har jag för mig att han berättade för mig att ni inte behövde någon hjälp. Svarade jag och tryckte på knappen som rullade upp rutan igen
-          Du kan inte vara så elak Elliot, det var faktiskt inte Ed och Roy som gjorde något utan det var Al. Sa Tony menande när det knackade på rutan ännu en gång.
-          Jag håller fortfarande på min teori, sa Riaz och log stort innan han fortsatte när jag rullade ner rutan., inga bögar i bilen.
-          Min bror är ett kukhuvud och det vet vi alla redan men snälla. Sa Edward när hans ögon syntes till.

Jag låste upp bagagedörren så att de kunde lägga in sina väskor utan att säga något, de log tacksamt och gick bak för att slänga in all sin packning bland vår.
Samtidigt så öppnades min dörr med ett ryck och Alphonse stod där och tittade på mig som om jag skulle hoppa av.

-          Jaha? Frågade jag bara med en frågande blick
-          Jag kör så du kan hoppa bak, eller över till din äckliga kompis. Sa han och kollade äcklat på Niko som blängde surt på honom med sina svartbruna ögon
-          Det kan du ju glömma, du ska inte köra min bil så som du kör. Svarade jag och tittade menande på deras bil som var bucklig efter att han kört in i sidorännorna på vägen en gång.
-          Men då blir jag kvar här helt enkelt. Sa han och la armarna i kors precis som om det skulle få mig att ändra mig.
-          Ellinor, jag sitter inte här bak med dessa människor! Det är äckligt, dem är bögar. Klagade Riaz och man kunde höra hur Tony suckade
-          Då får du ta det med Niko, ni två kan i värsta fall sitta i varandras knä eller något. Svarade jag utan att vända mig om och kolla på honom eftersom jag inte ville släppa blicken från Alphonse
-          Då får du helt enkelt bli kvar, för ingen chans i helvete att jag skulle åkt bil med dig eller låtit dig köra ens, du ska inte få för dig att jag gör det här med vilje. Jag skulle helst lämnat kvar er om inte din bror haft vett i huvudet och frågat! Berättade jag för honom
-          Al, var inte så jävla tjurig nu, du blir bara sjuk om du blir här och det är dumt. Sa Edward som nu bytt plats med Riaz som hoppat fram i framsätet och hade Niko i knäet som såg väldigt olycklig ut med situationen.